Räven som delar Käringön i två läger

av nov 6, 2018Kunskap, Miljö0 Kommentarer

“Är det ingen som kan skjuta rävjäveln?” “Måste man be om särskilt lov?”

Rävarna på Käringön har gett upphov till mycket snack i gruppen om vad vi ska göra åt det. Nyligen åt räven (igen) upp en av Annika Grundéns hönor och en del vill även värna öns katter och förordar avskjutning, medan andra tycker att rävarna ska få vara som de är.

Rävarna plockar katter, men katterna rensar fågelbon när de är ute i naturen och en cyniker kunde ju resonera att släpper man ut en katt i naturen, så får den lira på naturens villkor!

Risken för tamdjur som katter eller kaniner ska bli tagna av räv är i sig liten men givetvis mycket tråkigt i de fall det ändå sker. Katter har starka instinkter att skydda sig mot rovdjur nedärvda och klättar snabbt upp i ett träd om de känner sig hotade.

Har man djur i trädgården, exempelvis höns som inte är inburade ordentligt, då får man räkna med ett besök från räven – så har det varit i alla tider. Höns och andra djur som hålls i bur måste ha så bra burar att de kan klara ett inbrottsförsök av en räv. Bäst är om man kan ta in dem under nattetid då räven huvudsakligen är aktiv.

Visste du i övrigt att det fanns mycket mink på Käringön några år tillbaka? Minken har haft en stor negativ inverkan på de svenska ekosystemen, framförallt när det gäller markhäckande fåglar i skärgårdsområden. Minken har utrotat stora populationer av vissa arter i olika områden och gjort det omöjligt för fåglarna att leva som vanligt.

Det har lett till att fåglarna har ändrat levnadssätt sedan Minkens introduktion i Sverige. Ett känt exempel är gråtruten som förut var en markboende fågel. Den har nu flyttat upp på hustaken i skärgården där minken inte kommer åt.

Gissa vem som är minkens största fiende? Räven! (Och det ser man tydligt när man kollar på hur antalet minkar varierar med antalet rävar) Tillbaka till hemsidan ->

Faktabox om skyddsjakt på räv:

Allmän jakttid: 1/8-15/3
Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 2:

Bilaga 4
Jakt för att förebygga skador av vilt

2. Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-den 30 juni.

Under övrig tid skyddsjagas räv endast om den bygger bo under byggnader och inte andra förebyggande åtgärder räcker till. Rävar som har ett helt oskyggt beteende som upplevs aggressivt och som kan dokumenteras kan komma ifråga för skyddsjakt. Sjuka och skadade rävar skyddsjagas också. Speciellt för räv är de epidemier av rävskabb som kommer och går på olika platser i Sverige. Oftast syns håravfallet först vid svansroten men en sådan räv rör sig under lång tid över lika stort område som en frisk räv ( 50-200ha) Först när det stackars djuret blivit påtagligt försvagat av sitt håravfall och uppehåller sig frekvent på mindre områden kan man ha en rimlig chans att lyckas avliva den.

Den som vill ansöka om skyddsjakt ska vända sig till Länsstyrelsen som ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation. Länkar: Grunderna för skyddsjakt | Länsstyrelsen Västra Götaland

Följ oss på

FcebookInstagramYoutube

Om vipakaringon.se

Målsättningen med denna webbplats är att skapa ett praktiskt informations-multiverktyg för åretruntlivet på Käringön.

#vipakaringon